En bild från 1969
Karta över Bäsksjön
Historik
När sågverksepoken inleddes vid mitten av 1800-talet fanns inga andra transportmedel än älvarna.
1740 började sågverken i Lo och Kramfors att flotta på Ångermanälven.
Flottningsepokens “högtid” i Södra Lappland var 1930- och 40-talet. Under denna tid flottades de mesta flottgodsmängderna och flottledsnätet uppnådde maximal utbredning. Flottningsverksamheten upphörde fullständigt i början av 1980-talet. Nedgången i flottningsverksamheten och en successiv avveckling av framförallt bäckflottningen efter bivattensdragen påbörjades redan under 1950-talet, för att sedan avslutas med total nedläggning av flottningen efter hela älvdalen.
Dammen skapades för att underlätta flottningen av timmer i Bäskån som har förbindelse med Vojmån och den rinner ut i Ångermanälven. Den älven kom att bli den där man bedrev den mest omfattande timmer flottningen i Sverige, troligtvis för att vid kusten fanns Sveriges mest omfattande massaindustri.. I Ångermanland och Medelpad fanns timmerkunderna.
Behöver något i Bäskån återställas när den inte längre används som flottled
Kulturmiljöer i vatten Ett kunskapsunderlag om flottningslämningar, kraftstationer, kvarnar och sågar i Västerbottens län.
Historik
När sågverksepoken inleddes vid mitten av 1800-talet fanns inga andra transportmedel än älvarna.
1740 började sågverken i Lo och Kramfors att flotta på Ångermanälven.
Flottningsepokens “högtid” i Södra Lappland var 1930- och 40-talet. Under denna tid flottades de mesta flottgodsmängderna och flottledsnätet uppnådde maximal utbredning. Flottningsverksamheten upphörde fullständigt i början av 1980-talet. Nedgången i flottningsverksamheten och en successiv avveckling av framförallt bäckflottningen efter bivattensdragen påbörjades redan under 1950-talet, för att sedan avslutas med total nedläggning av flottningen efter hela älvdalen.
Dammen skapades för att underlätta flottningen av timmer i Bäskån som har förbindelse med Vojmån och den rinner ut i Ångermanälven. Den älven kom att bli den där man bedrev den mest omfattande timmer flottningen i Sverige, troligtvis för att vid kusten fanns Sveriges mest omfattande massaindustri.. I Ångermanland och Medelpad fanns timmerkunderna.
Behöver något i Bäskån återställas när den inte längre används som flottled
Kulturmiljöer i vatten Ett kunskapsunderlag om flottningslämningar, kraftstationer, kvarnar och sågar i Västerbottens län.
Historik
När sågverksepoken inleddes vid mitten av 1800-talet fanns inga andra transportmedel än älvarna.
1740 började sågverken i Lo och Kramfors att flotta på Ångermanälven.
Flottningsepokens “högtid” i Södra Lappland var 1930- och 40-talet. Under denna tid flottades de mesta flottgodsmängderna och flottledsnätet uppnådde maximal utbredning. Flottningsverksamheten upphörde fullständigt i början av 1980-talet. Nedgången i flottningsverksamheten och en successiv avveckling av framförallt bäckflottningen efter bivattensdragen påbörjades redan under 1950-talet, för att sedan avslutas med total nedläggning av flottningen efter hela älvdalen.
Dammen skapades för att underlätta flottningen av timmer i Bäskån som har förbindelse med Vojmån och den rinner ut i Ångermanälven. Den älven kom att bli den där man bedrev den mest omfattande timmer flottningen i Sverige, troligtvis för att vid kusten fanns Sveriges mest omfattande massaindustri.. I Ångermanland och Medelpad fanns timmerkunderna.
Behöver något i Bäskån återställas när den inte längre används som flottled
Kulturmiljöer i vatten Ett kunskapsunderlag om flottningslämningar, kraftstationer, kvarnar och sågar i Västerbottens län.
Texten är följande:
Bäskån har varit en biflottled till Vojmån i det allmänna flottsystemet. Vattendraget är till stor del omgivet av sankmark och är svårtillgängligt. En raserad riskista registrerades vid besökstillfället och ytterligare otydliga rester av resningar eller stenkistor iakttogs, men de är mycket svårtolkade. Bäskån ger ett intryck av att vara återställt. I damminventeringen är en damm registrerad i Bäskåns flottled.
Svaret på frågan om ev. Återställning är alltså: nej
Enligt Kurt Ekbäck så har man kommit fram till att dammen behöver vara kvar för att inte Bäsksjön skall se ut som en större “görhål”. Det är ju humusbotten i sjön och tillsammans med lite vatten så blir det “gegga”.
En bild från 2014
Under 30- och 40-talet var dammen även en badplats.
Axel Gavelin lärde Annevares ungdomar att simma vid dammen, enligt vad min mamma berättat.
En bild från 1971
Ner mot Tjärnen
Rastplats och den gamla dammkojan i bakgrunden
